som en sockerbit.
2009-07-21 | 01:28:00
och så va man hemma igen, efter att ha spenderat en hel vecka på en ö i östersjön. självklart dog min mobil efter några dagar, resten av veckan lånade jag filips, och nu har jag någon stor sak med touchskärm ? ja jag säger det, det låter ju lite tuffare då. ska i alla fall lämna in min sopiga mobil imorn, eftersom jag lämnat in den så mycke så får jag väl en ny lika sopig mobil.
och vad har jag gjort nu då da i veckan? svaret är enkelt, eftersom varje dag har sett ungefär likadan ut. jag har solat och läst, på eftermiddagen/kvällen när man inte kan sola mer har jag läst och på kvällen har jag spelat kort med amanda. kort sagt - solat och läst. så lite brunare är man väl.
jag har dött en gång denna vecka. första dagen om man ska vara exakt. jag dog i alla fall nästan. mitt hjärta stannade upp lite för länge än vad som är bra. det var när båt-nissen som skulle köra oss till ön frågade "har Cilla informerat er om att det finns mycket orm på ön?". jag dog. jag satt nog med tårar i ögonen under hela båtturen.
jag såg bara en gång. de va då pappa sa att jag skulle lägga mig och sola på klipporna. jag vägrade först - det kan ju finnas orm. till svar fick jag "nejnej men dom håller dig ju borta från dig. känner din värme och så så dom kommer inte finnas där". efter någon timme vågade jag mig ner bland klipporna. stampandes i gummistövlar som va hundra storlekar för stora. jag va som en hök, kollade och kikade överallt. lugnt tänkte jag, tills jag såg han en bit bort. först pep jag,sen grinade jag, sprang iväg, blev arg, stampade mig vidare tillbaka till huset. under tiden hade dom vuxna sett mig från bryggan och hade sagt att de va bra att jag till slut hade vågat mig dit. jag ska börja lyssna på mig själv när det gäller ormar. jag har koll.
Inlägget har 0 kommentarer
och vad har jag gjort nu då da i veckan? svaret är enkelt, eftersom varje dag har sett ungefär likadan ut. jag har solat och läst, på eftermiddagen/kvällen när man inte kan sola mer har jag läst och på kvällen har jag spelat kort med amanda. kort sagt - solat och läst. så lite brunare är man väl.
jag har dött en gång denna vecka. första dagen om man ska vara exakt. jag dog i alla fall nästan. mitt hjärta stannade upp lite för länge än vad som är bra. det var när båt-nissen som skulle köra oss till ön frågade "har Cilla informerat er om att det finns mycket orm på ön?". jag dog. jag satt nog med tårar i ögonen under hela båtturen.
jag såg bara en gång. de va då pappa sa att jag skulle lägga mig och sola på klipporna. jag vägrade först - det kan ju finnas orm. till svar fick jag "nejnej men dom håller dig ju borta från dig. känner din värme och så så dom kommer inte finnas där". efter någon timme vågade jag mig ner bland klipporna. stampandes i gummistövlar som va hundra storlekar för stora. jag va som en hök, kollade och kikade överallt. lugnt tänkte jag, tills jag såg han en bit bort. först pep jag,sen grinade jag, sprang iväg, blev arg, stampade mig vidare tillbaka till huset. under tiden hade dom vuxna sett mig från bryggan och hade sagt att de va bra att jag till slut hade vågat mig dit. jag ska börja lyssna på mig själv när det gäller ormar. jag har koll.
0 Kommentarer
Trackback